Rapporten som följer är en analys av en metod som genererar regler från neurala nätverk. Metoden heter VI-Analysis (Validity Interval Analysis) och är framtagen av Sebastian B. Thrun [Thrun]. VI-Analysis arbetar på det sättet att det neurala nätverket ses som en svart låda där endast de inputvärden och outputvärden som finns i nätverket används som underlag när regler ska genereras. Dessa inputvärden och outputvärden kommer sedan att få tillåtna intervall av VI-Analysis.

Den här rapporten behandlar ett system som använder en databas som lagringsplats för loggar. En bra metod för att hämta ut dessa loggar saknades och databasdesignen behövde förbättras för sökningar i loggarna. En applikation för att hämta och söka i loggposter från databasen skapades. En undersökning om hur databasdesignen kunde förbättras genomfördes också. Båda delarna gjordes i ett projekt för att de hörde ihop.

BakgrundI Sverige a?r bro?stcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fja?rde kvinna som har fa?tt diagnosen do?r. Den vanligaste behandlingsmetoden a?r kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bro?stet eller att man tar bort hela bro?stet, sa? kallad mastektomi.

Syftet med den här uppsatsen är att uppmärksamma hur elever på gymnasiet tänker kringbegreppet gehör och vilka strategier de använder för att lösa gehörsbaserade problem. För attfå svar på mitt syfte har jag utfört kvalitativa intervjuer med fyra elever som går det estetiskaprogrammet med inriktning musik. En fenomenografisk ansats har använts för att få reda påhur elever upplever begreppet gehör och vilka strategier de använder. Inledningsvis har endeduktiv analys gjorts för att anknyta till olika befintliga begrepp inom ämnet. Sedan har eninduktiv analys gjorts för att påvisa utsagor som inte kunde kopplas till dessa begrepp.Resultatet visar att eleverna använder liknande beskrivningar av begreppet gehör där auditivinlärning av musik är den mest återkommande.

Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.

Abstract Anders Robelius: En studie av den tidiga hårdrockens vokala melodier. ? Uppsala: Musikvetenskap 2002. 60 p.Syftet med denna uppsats är att undersöka de vokala melodierna hos tre stycken grupper som anses vara viktiga företrädare för den tidiga hårdrocken, som växte fram i England vid sjuttiotalets början. De tre grupperna är Led Zeppelin, Deep Purple och Black Sabbath.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

Osynkroniserade processer samt för små gasklockor hos SSAB EMEA Luleå orsakar fackling av energirik gas och andra problem som exempelvis svängande värmevärde på blandgas. Med hjälp av waveletanalys, korskorrelation och autokorrelation har dynamiken i systemet energigaser kartlagts och analyserats. Utifrån det framarbetade resultatet har även åtgärdsförslag tagits fram.Resultatet visar bland annat på att masugnsgasen har regelbundna svängningar med 30 minuters intervall. Detta påverkar blandgasen som också svänger med 30 minuters intervall men fördröjt jämfört masugnsgasen. Detta beteende orsakar onödig fackling av masugnsgas om nivån i blandgasklockan är för hög.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

Bakgrund: Högintensiv intervall träning (HIIT) har i tidigare studier visat sig vara mer effektiv för att öka den maximala syreupptagningsförmågan (VO2Max) än lågintensivträning. Det finns få studier som undersökt sådana anaeroba intervaller som kombinerar maximal sprintning med efterföljande högfart och slutligen gång i normal takt. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilken av löpningsmetoderna högintensiv intervall träning och lågintensiv träning ger mest ökad maximal syreupptagningsförmåga samt bäst aerob och anaerob prestationsförbättring.Metod: 9 män och kvinnor valde att frivilligt delta i studien och delades in i antingen en högintensiv eller lågintensiv grupp. Testerna bestod av ett Åstrandtest, 2,5 km löpning och 30m sprint. HIIT gruppens intervaller kallades 20:55:20 då deltagarna först sprang 20 sekunder maximal fart, sedan 55 sekunder i hög fart för att slutligen gå i 20 sekunder.

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mätas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes:1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

Syftet med studien är att studera normala variationer i suralisnervens anatomi och utifrån detfastställa lämpligaste metoden för neurografi i kliniskt bruk. Vidare vill jag genom studien fåsvar på hur ålder och kroppslängd påverkar suralis sensoriska nerv aktion potential (SNAP)amplituden hos män och kvinnor, hur stimuleringslokationen påverka mätvärdena föramplitud och fortledningshastighet samt hur temperaturen påverkar fortledningshastigheten.Suralisnerven (SN) är den mest studerande sensoriska nerven i nedre extremiteterna hospatienter med perifer neuropati. Nervledningsstudier av SN är ett viktigt diagnostiskt verktygvid både axonal och demyeliniserande form av neuropatier. Det finns en stor spridning avnormalvärdena för SN eftersom den påverkas av olika parameter som ålder, kroppslängd ochhudtemperatur. SN är dessutom känd för sin anatomiska variation som gör att resultatetfeltolkas på grund av minskad eller frånvarande (SNAP).Fyrtio friska frivilliga personer deltog i studien.